Gaaaaah!

Du har anmält dig till högskoleutbildning inför hösten 2008 och din anmälan är nu behandlad.

Den där låg i min inkorg när jag öppnade mejlen imorse! Galet stirrig blev jag och jag är om något ännu mer stirrig nu. Det visade sig att jag behövde skicka in bevis på arbetslivserfarenhet för att vara behörig till programmen jag visste att jag hade sökt till. Jag kom in i Gävle, men jag vill inte läsa i Gävle.. jag vet inte varför jag har sökt till Gävle. Min mamma tyckte jag var fjantig och skulle vara glad att jag kom in överhuvudtaget och det kanske är bra eftersom jag typ väntade till sista sista sista minuten för att skicka in allt. Men tydligen missade jag något. Så den senaste timmen har jag febrilt försökt ringa jobbet och få tag i någon som kan skicka ett sånt fint papper till mig. Till slut fick jag tag i Carro som sa att hon fixar det imorgon bara jag skriver en lapp och lämnar i hennes brevlåda någon gång idag. Jag är just nu rätt lyrisk och tycker om Carro väldigt mycket! Jag sa att hon skulle få en flaska champagne eller nåt om jag faktiskt kom in sen. =) Känns som jag kanske överdrev lite. Men hon tyckte nog det var underhållande. Fortfarande helt stirrig och kan inte ens tänka på vad som händer när jag faktiskt kommer in på riktigt sen. Tänk att flytta hemifrån. Tänk, bara tänk. Hjälp.

Ja, nu ska jag försöka jobba lite eftersom jag måste köra hem på lunchen och lämna in det där pappret till Carro. Det är ju faktiskt så att jag ska till Göteborg idag och då fungerar det inte att hålla på att stressa upp sig för saker som andra är vansinnigt snälla nog att fixa åt en. Det blir nog snabblunch på jobb då samtidigt och sen får jag jobba extra hårt i eftermiddag. Kommer ju inte kunna koncentrera mig... Måste kolla upp busstider till Centralen också, så jag kommer bort till bussen. Annars missar jag den säkert om jag måste gå genom hela Malmö och typ stressa halvt ihjäl mig.

Okej. Tagga ner lite nu. Men jag översatte ändå ett ordspråk från min kalender igår, och jag gillar det.

only when begun, the impossible becomes possible (och nu känns det som det är begun)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0