Snart är det jul. Va? På riktigt? Jag känner inte av det alls...
Tyvärr fungerar inte livet riktigt så just nu så jag får snällt ta en dusch och sen promenera i snön bort till skolan. Det kan bli lite mysigt, jag gillar ju snö och det kom en hel mängd inatt. Väldigt mysigt!
Ikväll när jag har lämnat in min engelskauppsats ska jag ta en välförtjänt paus från pluggandet och sova bort kvällen framför tvn eller nåt, imorgon är det avslutande seminarie och på onsdag har jag sista föreläsningen den här terminen. Sen blir det till att sätta mig med böckerna inför kommande salstentor i januari. Förhoppningsvis kan jag låna mormors internet litegrann över jul, annars kommer det bli krångligt.
Bartömningen ja
Idag har vi ätit pizza och spelat Super Mario på Nintendo 8-bits. Jag som skulle plugga. Så vart det med det. En fantastisk kväll var det iallafall, jag känner att vi förtjänade det!
Det där med statistik
Förfesten är jag dock mer pepp på, vi ska laga mat och dricka vin och spela twister. Kanske får jag ett samtal från ett land långt borta (från den där personen som ligger i periferin konstant och pockar på min energi). Det hade också varit trevligt. Det har gått två veckor nu. 5½ månad kvar.
Inte glömt bara fördröjt
Det här med månadens välgörenhetsprojekt har än en gång glömts bort och det blir större och större glapp i bloggen. Det är inte så att jag aktivt glömmer bort att blogga om det, inte heller att jag glömmer bort att ge pengar. Det har helt enkelt inte funnits tid, många saker har fått prioriteras före.
Men nu är det alltså dags.
Det blir oktober, november och december den här gången. Ett helt kvartal av välgörenhet. Det lät väl bra?
Min lillebror föddes med ett hål i hjärtat. Han blev opererad tidigt och har som tur är kunnat leva ett väldigt bra liv trots sin sjukdom. Han tål inte penecilin med adrenalin och han får inte utöva alltför angsträngande sporter, men han klarar sig riktigt bra ändå. Min lillebror är född i oktober, så därför går oktobers gåva till 
Novembergåvan har ingen särskild koppling till något i mitt liv utan fick helt enkelt slumpmässigt bli
Här kan man även gå in och skänka biobiljetter till ett sjukt barn så han eller hon kan gå med en kompis och slippa sjukhusmiljön ett tag. Mycket trevligt tycker jag!
Min kära sambo har lämnat landet för att göra sin goda gärning nu under ett halvårs tid. Därför går decembergåvan till en organisation som hjälper till med bistånd på samma plats och ser till att det byggs skolor som barnen kan gå i och hjälper till med utbildning för jordbruk och barnafödande.
Det här med månadens välgörenhet är inte endast till för att jag ska känna att jag hjälper till någonstans i världen utan även för att få upp andras ögon för hur många organisationer det finns som verkar för att göra något bra för andra. Det här är mitt sätt att engagera mig och min omvärld i vad varje enskild person kan göra. Jag vill inte ge någon skuldkänslor, bara inspirera. Om ni vill titta närmare på någon av organisationerna från det här kvartalet så är det bara att klicka på bilderna, det är vidarelänkade.
Ett uppehåll på gång
Ikväll har jag inte kunnat plugga alls, tentan ska vara inne på måndag, uppsatsen ska in på måndag. Men det löser sig tänker jag och trycker ner stressen långt ner i magen och långt bak i huvudet. Någon gång måste det ju spricka, men änsålänge klarar jag mig från längre sammanbrott. Istället klär jag på mig mängder med kläder och ligger i soffan under en filt och fryser. Jag stannar uppe till kl 2 på nätterna för det är då jag är som piggast. Något är fel och jag kan sätta fingret på vad men jag kan inte göra något åt det så jag måste helt enkelt bara köra. Jag vet att det är nu jag kommer däcka snart. Jag vet hur det fungerar, hur jag fungerar. Kör hårdare än hårt tills kroppen säger ifrån och jag ligger och sover i två-tre dygn. Det har fungerat hittills, den metoden tog mig igenom gymnasiet, så det måste väl funka på högskolan också?
Jag är väääl medveten om att det inte är det optimala sättet att hantera saker på, men tills jag hittar något annat som funkar så är det det här som gäller. En vecka kvar i skolan sen är det tacksamt juluppehåll några veckor (inte för att jag kan lura någon att jag inte kommer sitta klistrad i böckerna då heller) innan tentorna i januari. Så någon gång i början av februari kan jag väl börja lita på att jag är mig själv igen.
Bara en termin kvar, nu kör vi!
Stress är väl inget nytt?
Nackdelen var väl just att jag inte kom i säng före kl 4 och har nu totalt vänt på mitt dygn igen. Tanken är att jag ska sitta och skriva färdigt på min tenta idag, kanske börja med nästa tenta som ska in på fredag och kanske även se över engelskauppsatsen som ska in i helgen.
Jag känner mig lite stressad över arbetssituationen just nu men det är helt och hållet mitt eget fel så jag ska försöka att inte klaga för mycket =)
Snart är det jul igen, ja snart är det jul igen
Det har varit dåligt med uppdateringar den senaste tiden. Fokus har legat någon helt annanstans och det gör det väl egentligen fortfarande. Skolan är övermäktig men det känns rätt bra att ha något att göra hela tiden. Jag bakade pepparkakor med underbara Evelina och kloka Hanna häromdagen och vi skrattade nästan så vi grät vilket jag tyckte var fantastiskt!
Till helgen blir det Skåneland för att gå på läger och fira lite jul i förväg med mina kära hemmavänner och det är en evighet sen jag träffade dem så det ska bli så mysigt så!
Mer än så blir det inte idag, jag känner att kreativiteten är låg och dessutom står maten nästan klar och inväntar intagning. Magen! Här kommer näring!
