.

När jag sitter på jobbet brukar jag ha radion igång. Det är strålande med lite bakgrundsljud när man håller på med monotona uppgifter. Jag vet inte hur alla andra gör, men när jag lyssnar på radio brukar jag föreställa mig hur personen som pratar ser ut och de allra flesta på radio låter ju väldigt snygga, eller hur?

Problemet är att webbradion lägger ut faktiska bilder på dessa härliga människor och de ser oftast inte alls ut som man föreställt sig. Det är lite som att gå och se sin favoritbok filmatiserad och inse att regissören inte alls fått samma bild som man själv fått när man läst boken. Det finns säkert någon bra anledning till att radiomänniskornas bilder ska finnas tillgängliga men jag gillar mina egna fantasibilder så jag håller mig till dem.



ps. glöm inte min insamling häääär!

Jag har startat en insamling.

Här är den.

Gå gärna in och titta, skriv något i gästboken och skänk hemskt gärna några kronor =) Idag var en bra dag, alla är inte likadana.

 

Min idé är att istället för att sitta och må dåligt över att inte kunna vara fadder till alla tusen barn, djur och träd som behöver mig så ska jag välja en välgörenhet varje månad att skänka lite pengar till. Insamlingen på Cancerfonden tyckte jag var ett utmärkt tillfälle att få andra engagerade också och jag satte slutdatum på insamlingen till den sista juni 2012. Anledningen till detta var att jag hittade så många välgörenheter jag tyckte förtjänade lite hjälp att juni 2012 kommer vara den sista, iallafall på min första lista. Tanken är även att blogga om månadens välgörenhet och kanske få upp ögonen på andra för vad det finns för gott i världen. Det finns ju trots allt bra saker som sker även om nyheterna inte riktigt har tid att rapportera det.

Igår brände vi nästan ner köket. Men det gick bra, en handduk får vi slänga och KP får tejpa sin hand ett tag men inte värre än det.

Jag försökte mig på det där med att skriva något varje dag, hade till och med en lista på saker som skulle antecknas. Det gick inte så bra. Jag skriver bättre om det kommer från själen. Därför har jag bestämt mig för en ny sak, det ska undersökas gruvligt och planeras ordentligt men när det är klart kommer det bli jättebra. Förhoppningsvis kan det göra någon skillnad också, åtminstone föda en tanke.

Ikväll gick första delen i dokumentärserien om Sveriges insats i Afghanistan. Jag tyckte den var bra. Det är skönt att det kan bli lite klarhet i vad som händer där nere, få upp ögonen på folket i allmänhet här i vårt kära I-land.

Självklart berättar FM inte allt för media, det hade blivit ramaskri och satt hus i helvete bland svenskarna om de faktiskt visste vad killarna och tjejerna där nere går igenom. Det jag tycker är tragiskt är att soldaterna inte ens får veta det i förväg. Det finns hundratals individer som tror att de vet vad de ger sig ut på, men egentligen har de ingen aning. De försäkrar sina nära och kära om att allt kommer gå bra och att de är säkra. Men förra året dog tre svenska soldater i tjänsten i Afghanistan. Det är inte säkert. Om inte ens soldaterna får reda på vad de utsätter sig för, hur ska de då kunna informera sina anhöriga?

Jag tycker serien verkar lovande, ska försöka följa den så bra jag kan. Även om det förstorar klumpen i magen ibland så känns det på något sätt bättre att ha koll. De säger ju att man inte är lika rädd för något om man vet något om det. Därför ska jag försöka hålla mig så uppdaterad som möjligt via alla möjliga kanaler, för att öka mina chanser att må bättre när vår tid kommer.

Ibland skulle jag kunna svära på att vissa företag har telefonkö bara för att man ska tro att mycket folk ringer dom. Men är det egentligen något att sträva efter? Man borde väl vara ganska nöjd om kunder inte ringer kundtjänst konstant eftersom det innebär att tjänsten eller varan fungerar som den ska, inga frågor har uppstått och ingen är missnöjd. Jag tänker börja dissa telefonköer, lägga ifrån mig telefonen bredvid en radio inställd på en kufisk kanal så kan dom i andra änden få känna på hur det känns att höra meningslös musik hur länge som helst medan man väntar på att få göra något vettigt med sitt liv igen.

Veckans tv.

Igår såg vi första avsnittet av NittiLeaks, jag gillar fortfarande Filip och Fredrik skarpt. Allt dom rör vid blir i princip till guld. Lite extra kul är det ju att dom gör ett program om något jag faktiskt kan komma ihåg och tycka är lite nostalgiskt. Gårdagens program handlade visserligen mest om 1990, något jag inte kommer ihåg särskilt mycket men det gjorde inte någonting eftersom jag tyckte det var hysteriskt ändå. Det var gårdagens överraskning, det gjorde mig glad =)

Dagens tv-besvikelse då? Jo, den där magiska timmen när House börjar kom och gick och jag fick inte se något House överhuvudtaget. Vet ni varför? Det var hockey på tv. Inte ens bra hockey, svensk hockey. Det är absolut inget fel på svensk hockey, men jag var inte alls sugen på hockey, jag ville se House.

Nu har jag sett Crossing Over, CSI och är i början på ett avsnitt av den allra senaste favoriten av serier BBT. Snart blir det sömn men jag hoppas på fler tv-överraskningar och färre besvikelser i framtiden.

Helt plötsligt har jag återfått all min forna uppskattning för historia. Eller den har väl aldrig försvunnit men jag har nyligen kommit underfund med hur roligt jag tycker att det är igen.

Statsvetenskap är ett intressant ämne och ger lite utlopp för dessa nygamla känslor och att ha en sambo som är helt såld på krig och historia är ju inte helt fel heller. Den senaste veckan har det varje kväll gått dokumentär om diverse historiska händelser, även framtida historiska händelser har vi plöjt. Idag såg vi t ex ett program om hur man nuförtiden kan skapa början till en mänsklig cell, det tycker jag känns lite läskigt.. men jag fick en knäpp på näsan eftersom man då faktiskt är på bra väg att kunna skapa organ på kemisk väg. Det kan ju vara fördelaktigt med tanke på alla sjukdomar som skapar "bortfall" av diverse organ eller åtminstone deras funktionalitet.

Däremot känner jag mig lite konservativ när jag tänker att det finns väl ändå en mening med det där? Det måste finnas en mening med att vissa blir/är sjuka och andra inte. Det känns lite som en början till Gattaca, och jag tycker det är obehagligt att kunna välja själv vad och vem som ska skapas. Det finns ju faktiskt forskning som säger att vi inte vet vad vi vill.

Jag sitter och läser om internationella relationer, det är lite som att kastas tillbaka till högstadiet och SO-lektionerna när vi gick igenom första och andra världskriget. Med skillnaden att jag numera har en gigantiskt mycket större förståelse för hur världen fungerar och fungerade förr. Det är intressant med krig, inte intressant som i ooh nu dog en massa människor igen utan snarare relationerna mellan individerna vid makten i olika stater. Enligt boken jag läser just nu var det länge sedan vi hade fler internationella konflikter än inbördeskrig, så världen är egentligen en säker plats. Det är ditt land som är farligt!

Jag är glad att jag är född i Sverige, där jag har rätt att undersöka historiska händelser och vara kritisk mot ideologier och individer, till och med mot min egen stat, utan att bli fängslad eller mördad för det. Det är något att vara tacksam för en lördagsmorgon när solen skiner.

ps. när jag är klar med den här uppgiften kommer dagens teoretiska perspektiv!

Det är skönt att avsluta saker, särskilt saker som bränner hål i min plånbok. Imorse kunde jag inte somna om och bestämde mig istället för att gå igenom högarna med papper som samlats på olika ställen i lägenheten de senaste månaderna. Jag hittade två obetalda räkningar vilka som tur var inte var försenade än, men det är farligt sånt där. Saker och ting ska numera avslutas genast eller helst inte påbörjas alls för att förenkla livet här hemma.

Idag blir det mycket gjort känner jag på mig, några samtal till viktiga personer, föreläsning, planering inför något vi låtsas är en B-uppsats, ungdomsmottagningsbesök för att hämta så mycket kondomer jag kan bära till Ellen imorgon och bröstmuffinsbak med Eliin. Jag tänker mig bilder på det där sista fantastiska för att ni ska bli lika stolta över mig som jag är ;)

Citat från igår, jag blir förbannad på folk som inte ens kan bry sig om att svara på ett mail, dom förtjänar inte min energi. Åh men vänta, hon har svarat, då tycker jag om henne!

Nu är inte jag den som är särskilt religiös av mig, jag är visserligen både döpt och konfirmerad och jag följer dom där budorden rätt bra tror jag. Men jag tänker inte så mycket på det. Gillar mest lite sådär flummiga citat som kan passa in i livet så bra vid vissa tillfällen.

Och du skall bliva ett föremål för häpnad, ett ordspråk och en visa bland alla de folk till vilka HERREN skall föra dig.

Det här tror jag på! Fast jag är inte helt säker på att det är just HERREN som kommer ta mig dit, jag tror snarare det är jag, alldeles för egen maskin.

Nä det blev ingen hit idag, två underkända tentor varav en jag verkligen inte vill göra igen! Men vi tröståt glass och Evelina påminde mig om att jag är bra ändå. Jag fick helt enkelt glädja mig åt andras glädje idag. Grattis till jobb och klarade tentor kära vänner, jag kommer igen när jag orkar!