.

Helt plötsligt har jag återfått all min forna uppskattning för historia. Eller den har väl aldrig försvunnit men jag har nyligen kommit underfund med hur roligt jag tycker att det är igen.

Statsvetenskap är ett intressant ämne och ger lite utlopp för dessa nygamla känslor och att ha en sambo som är helt såld på krig och historia är ju inte helt fel heller. Den senaste veckan har det varje kväll gått dokumentär om diverse historiska händelser, även framtida historiska händelser har vi plöjt. Idag såg vi t ex ett program om hur man nuförtiden kan skapa början till en mänsklig cell, det tycker jag känns lite läskigt.. men jag fick en knäpp på näsan eftersom man då faktiskt är på bra väg att kunna skapa organ på kemisk väg. Det kan ju vara fördelaktigt med tanke på alla sjukdomar som skapar "bortfall" av diverse organ eller åtminstone deras funktionalitet.

Däremot känner jag mig lite konservativ när jag tänker att det finns väl ändå en mening med det där? Det måste finnas en mening med att vissa blir/är sjuka och andra inte. Det känns lite som en början till Gattaca, och jag tycker det är obehagligt att kunna välja själv vad och vem som ska skapas. Det finns ju faktiskt forskning som säger att vi inte vet vad vi vill.