.

Allmän oordning på Malmöfestivalen är alltid att rekommendera.
Det finns massor med skum mat, och det roligaste av allt är alla människor som bara springer rundor omkring en och pratar om konstiga saker hela tiden. Lösryckta delar ur samtal är det bästa jag vet. Och bara för det kommer jag inte ihåg något av det vi hörde igår, men det bästa stod ändå i tidningen imorse.

En äldre herre med en godispåse i handen till sin lilla hund; "Nädu, nu går vi hem."
Klockrent och jag myste lite när jag tänkte på det.

Annars är tidningen rätt bra på att framkalla nostalgi när det gäller festivalen, och trots att jag inte ens har träffat någon av mina älskade Malmö-vänner eller gamla klasskamrater så känns det absolut nödvändigt att agera fjortis på avslutningen på fredag och bli helt galen med de bästa. Sen blir det sommaravslutning på lördag och upp tidigt som faaaaan på söndag för att ta mig till varmare breddgrader. Känns fortfarande lite udda. Men vi har sagt det så många gånger den här sommaren redan så det löser sig. Det blir seriös lek vid färre tillfällen helt enkelt. Hahah.

Ikväll är det träning och dessutom får jag inte glömma att nämna att min bebis fyller år idag, han blir nästan stor pojke och jag ska sjunga för honom när han har slutat skolan. Om min röst håller vill säga. Får nästan bli bumbibjörnarna trots att det är Blondie's låt.

Nu ska jag ringa till ica.

Allt löste sig med rummen och lägret var underbarast i heeeeela världen och bilderna är så fina och kärleken så stor till allt och alla som var med. Det var sanslöst kul och även om barnen tagit över totalt så var dom mysiga och förhoppningsvis blir vi inte lemlästade av deras föräldrar för allt fult dom lärt sig under veckan. =) <3 <3

På söndag bär det av till Turkiet och jag ser fram emot det men samtidigt känns det lite sorgligt eftersom det är Daniels sista dagar i Svedala innan han åker till Norrland för 5½ års läkarstudier.

En halvtimme senare
Marcus kallade på mig...  Hans kompis har en ny dator med ett hysteriskt foto-program på =) Vi lekte en stund.

Anyway. Bilderna kommer senare och allt kommer till cd-skivor och kanske till och med om jag är ambitiös nog blir det nån video med tillhörande ljud. Får se hur mycket tid jag har på mig.

Ikväll är det träning med det nya systemet och jag ser fram emot det. Ska se hur det går med axeln, men det blir säkert hur bra som helst.

Sarah är tillbaka i Liberia och förhoppningsvis kommer hon hem i en del, det var det sista jag bad henne om när hon åkte. Har inte hört något än så jag antar att hon fått komma fram och ägnat resterande tid till att återknyta kontakten med sin man *hinthint* Glad för hennes skull och lite avundsjuk också måste jag säga.

Pojkarna och jag såg Grease igår och det var mys. Blev mycket prat och en himlans lång promenad innan men det behövdes nog och kändes helt ok. Kan till och med tänka mig att upprepa den några gånger i veckan resten av hösten.

Imorse var jag galen nog att följa med Louise ut och springa. Men det blir nog bra det också till slut. Känns som vi ligger på ungefär samma nivå så vi kan nog klara det här. Imorgon blir det dubbla rundan vi sprang idag. Om man nu inte är helt död efter träningen ikväll. Får se om det blir något med pojkarna också. Dom är så fina, måste utnyttja den här tiden med dom. Jag hade aldrig klarat av att åka nu, det finns inte på kartan. Tillräckligt med ångest över Turkiet, även om det ska bli superskönt och jag ska lära broren att festa satan!

Jaha, nu har vi tydligen krympt. Vad hände med the core på klubben liksom. Vi har krympt och blivit såpass obetydliga att vi inte får dela rum längre. Fan.

Sebbe ska försöka lösa situationen, men om det inte fungerar är jag inte lika pepp längre. Det är ju rummen som äger. Det är ju sammanhållningen bland oss som gör det hela värt det. Och det gör det inte värt det på samma sätt om man inte får klaga på varandras snarkningar och vakna upp med varann varje morgon. Det är inte samma sak. Jag blev plötsligt väldigt irriterad.

Daniel den stackaren ska sova i ett kapprum med 3 okända män. Han kommer dels bli vettskrämd, eller så kommer dom bli om han använder sina tyska egenskaper på dom... och dels är det sjukligt trångt i de små kapprummen som vi springer igenom då och då när vi ska in och ut. Hatar att vi inte har samma stuga, men förhoppningsvis löser detta sig också. Vi ska iallafall upp ikväll så vi kan rumstera om innan den fulla styrkan kommer imorgon. Jag tycker det känns sådär lagom konstigt eftersom jag aldrig varit uppe sent något sommarläger och var helt förtvivlad när jag missade förr förra årets händelse. Jag missade ju allt. Kommer det bli likadant i år? Det är alltid någonting som startas på lägret som håller i sig året om sen. Och inside-skämten är inte roliga om man inte var med. Fan. Jag vill köra nu!

Okej.

Lägret i helgen kommer bli helt makalöst och underbart och jag kommer älska varenda sekund av det. Trodde det skulle bli mycket mer invecklat och knasigt men det spelar ingen roll nu. För det löser sig, och det är bra.

Men varför kommer man på saker som man borde ha sagt när man har åkt hem, när man hade chansen i nästan 2 timmar att säga det? It don't matter, vi tar det en annan gång.

Jag skiter i det här nu, vill bara åka till lägret och bli lerig och gråta av utmattning och tycka att allt är allmänt underbart med de bästa i världen. Resten kan typ dra dit solen aldrig skiner och låta mig vara ifred.

Dessutom läste jag en ganska resonabel tanke tidigare som jag kanske åtar mig att förlänga into action.

Nu; fika!

Jag vill inte längre. Sluta känna såhär, sluta bry mig om sånt här. Sluta ha känslor överhuvudtaget.
Kan det inte finnas någon drog som får en att glömma förevigt? Jag vill glömma. Eller inte, jag är förvirrad.
Det förstör mig. Jag blir trasig och konstigt formad på insidan, och det gör ont. Det blir svårare och
svårare att ta sig in innanför taggtråden som river sönder och samman. Kan du inte bara förstå och göra det hela enklare? Varför ska det vara så svårt?

Jag var ute med pojkarna och delade ut flyers och dom var så duktiga så. Fick ont i fötterna men Oliver bjöd på glass och Sebbe gjorde dricka. Daniel var i full färd med att utveckla sina tyska-grymtningar och det gick till gränsen att jag var tvungen att dra honom i örat för att han skulle hålla käft. =)

"Nej nu har dom gått för långt!" (Sebbes utbrott på flugorna när dom flög in i hans öron, jag dog)
"Kaaapow, mjau" (Oliver och Rasmus lekte Kung Fu panda hela kvällen och underhöll mig måttligt, trots att jag helst vill se filmen så jag förstår vad jag skrattar åt)

Imorgon blir det jobb (styrelsemöte, presidenten kommer) och sen matlagning och packning inför lägret. Onsdag smäller det och det känns som om det blir lerigt och mysigt som vanligt. Jag längtar, trots att jag vet hur jobbigt det blir.

Hjälp mig.

Igår var underbart och idag hittade jag bästa låten ever, eller ja, bästa artisterna ever som gjort en mysig låt åtminstone :P Synd att man inte kan lägga in ljudklipp...

Annars är bilderna från hela helgen rätt klockrena, men jag ska rensa rätt ordentligt bland alla bilder på mig innan det hamnar någonstans på nätet, vad du än säger Daniel. =) Bland de bästa är Oliver i hålet och otroliga dansmoves på parkeringen och inne på klubben.

I veckan nu blir det sommarläger så mat måste inhandlas, och kläder måste packas. Det låter som en enkel uppgift och det blir nog en rätt mys färd upp nu, för jag har två passagerare, yeahj! Måste bara se till att min säng blir ledig.

Idag har jag inte gjort mycket, men insett att jag och Sarah är ännu mer lika och färgat hennes hår. Lila-svart blev resultatet och jag är nöjd. Daniel var pepp. Känns sjukt skumt att inte ha träffat pojkarna ikväll, men jag tror jag måste vänja mig av med det litegranna. Vår bästa tid var då liksom... eller nej. Varför ska jag göra det? Det lät väl dumt. Nej, nu accepterar jag inga fler abstinens stinna kvällar. Tror jag kommer somna rätt snart iallafall för det var inget SaTC på tv och Sarah åkte hem med far sin. Imorgon måste det bli lite flyers utdelning och sen kanske matinhandling. Det är snart onsdag. Jag är sjukt pepp!

Puss :*

Precis kommit tillbaka från lunch med papi, och det regnade när vi gick ut så det blev närmast möjliga.
Italienaren på hörnan, som inte bara serverar universums godaste pasta, utan också är så underbara och italienska och kallar alla för signore, signorina och bella. Det är så att man vill lägga ner 3 års italienska studier för att lära sig språket bara för att kunna prata med dom!! Helt underbart och smultronstället som ingen egentligen vet om.

Funderat på en annan sak i några dagar, helt off topic men jag tänkte på det när vi kom tillbaka nu också. Är det bara jag som tror att det finns hemligt installerade kameror på toaletterna på alla arbetsplatser jag har varit på? Trots att jag aldrig sett något kontrollrum med kameror etc så tror jag alltid att det är någon som tittar när jag vrider och vänder mig i spegeln eller när jag pillar med håret för att få det rätt innan man går ut i världen igen. Är det bara för att man är ensam och vågar inte riktigt tro att det är sant? Eller jag vet inte. Hur många är det som gör obscena saker som hade varit värt att filma på toaletten anyway? Det hade varit lite intressant att veta... Men som sagt. Det är nog bara jag som har så sjuka tankar om folk och arbetsplatser. Jag menar, efter 3 år på McDonald's och insikt i det mesta så borde jag ju veta att chefen inte har några kameror varken på toa eller i omklädningsrummen. Om de nu inte är såna minimala som han kan streama till mobilen... Hjälp, jag tror jag har läst för mycket Stieg Larsson.

Idag är det den 8/8 - 2008. =)

På väg in till besiktningen imorse skrev jag sms till mina bästa och berättade att klockan var 8 minuter över 8.
Tyckte det var lite fyndigt. Daniel sa att det är ett magiskt datum för stockholmare, fick mig att skratta lite och undra om det var en diss eller om han inte tänkte så långt. Jag antar att det är det senare.

Igår var det lagom på träningen och sen spårade det ur lite eftersom Sebbe körde sönder parkeringen och bildade ett stort hål som vi fasthåller måste ha funnits där innan eftersom det var gjutet med betong. Men det var ganska stort för jag kom ner. Hade kunnat fastna och då hade det spårat ur lite mer. :P

Anyway så var jag hos Sarah och vi gjorde oss fina i ansiktet och tittade på soft porn och det var mys. Det åskade lite och det tog 7 minuter och 48 sekunder att cykla hem. Väl hemma möttes jag av broren som skulle sätta igång en film. Jag tyckte han var galen och gick och la mig. Och så imorse när jag skulle upp okristligt tidigt (får man säga så om man inte räknar sig till de kyrkligt troende?) så var han fortfarande vaken och låg på sacco-säcken i allrummet och tittade på tv. Han är knasig! Men men, det är väl sånt småbröder är till för... I guess.

Bilen gick igenom besiktningen iallafall och jag tog mig in till jobbet efter en stunds krångel med start efter att jag kommit upp till mammas jobb för att säga godmorgon. Så det blir en runda till la systém på vägen hem och sen spansk-kväll i vår ära. Eftersom vi är bäst och tycker att vi kan unna oss det. Särskilt eftersom det blev utlovat juicy business efter tequilan och jag sa att om Sebbe lär mig spela poker så lär jag honom dricka tequila. Fair deal eller hur? Jag tänker såhär, om jag lär honom att dricka tequila först så lär det inte spela någon roll hur vi spelar poker sen, cause we're gonna fail anyhow och det tycker jag ska bli underhållande.

Puss på min bil för att den startade igen iallafall och nu ska jag ta hand om den. Dessutom puss till min alldeles egen älskade Glenn för att jag vet att jag alltid har en famn att bryta ihop i hos dig. You rock! <3

Nu blir det godnatt.

Och imorgon blir det vaktmästeri och träning. Känns rätt ok i benen nu, ryggen också.
Just nu är jag bara varm och lite förvirrad.

Men det ska vi nog också kunna lösa.

Vi var och tränade idag. Det var mys. Tills min axel drogs ur led och mitt revben slets i bitar.
Inte riktigt så allvarligt kanske, men ibland känns det så.

Det var inte så farligt i lokalen, inte på vägen hem heller... Men sen tyckte inte mamma att jag såg så pigg ut, och jag ville bara bryta ihop totalt i duschen. Men det gick inte för sig. Sen åkte jag hem till Sarah och vi skulle göra sparrissoppa, och då bröt jag nästan ihop, men sen kokade soppan över och det var sparrissmet över hela köket och det tog en evighet att torka upp. Sen åt vi, litegrann iallafall. Och tittade på film. Helt ok.

Pojkarna åkte hem, och då kände jag också för att bryta ihop. Men då var jag för trött. Så vi såg klart CSI och sen lämnade jag Sarah att sova och tog bilen hem. Stjärnorna lyser ovanligt klart ikväll, sådär så man ser typ hundratusen på en gång.. och när jag såg det ville jag bara ha någon där att bryta ihop emot, någon som bara tar alla smällar och låter mig gråta för att jag behöver det. Inte för att jag har ont någonstans eller för att något har hänt. Mest bara för att jag måste få ur mig allt skit som ligger och samlas. För jag orkar inte heller vara stark och duktig 24 timmar om dygnet och ta alla smällar. Ibland bryter jag också ihop. Men oftast hinner jag inte, eller så kommer det något emellan. Men just nu känner jag att det behövs. Jag behöver bryta sönder och samman, så jag kan plocka upp bitarna och börja om från början.

Mitt enda problem är att ingen låter mig krypa ihop i deras famn och vara trasig. Inte ens när det är på riktigt.