allmän blah
Jag är trött. Nej fel. Jag är helt slut!
Kom till träningen och inte nog med att vi var typ en tredjedel så många som i tisdags, utan alla var bjässar på 90+ som tränar i kamplaget och tycker om att slakta folk. Typ. Inte en tjej till så långt ögat nådde. Vilket oftast inte gör sådär jättemycket. Jag funkar bra med killarna och vi har kul. Dessutom är det alltid lite mer av en accomplishment att ge killarna stryk på nåt sätt.
Fast just idag var jag inte sugen från början, eller på något slags humör för att slåss. Jag hade blivit glatt överraskad om vi hade kört kniv och batong tekniker halva passet och kata resten. Det var ungefär det jag kände för idag. Istället fick jag bo i mina benskydd/handskar och mitt tandskydd och bli slagpåse under två timmars tid. Det var sådär. Var nära tårar flera gånger, men jag orkade inte med all ångest som det skulle föra med sig när folk uppenbarligen tycker man är fjantig och tjej så jag bet ihop och stod ut. Det var ett ganska bra pass faktiskt. Och det var bra utformat, och pojkarna är snälla. Det är bara så frustrerande att man aldrig kan få vara bättre än dom. Allt som jag var bättre på har dom plockat bort, så nu känner jag mig fullständigt misslyckad varje gång jag försöker och har dessutom inte ens fått reda på om jag får testa i maj eller inte så det känns meningslöst att träna om det inte blir något. Då kan jag lika bra göra nåt som inte resulterar i blåmärken, smärta och tårar.
Ändå avgudar jag klubben, och alla människor. Det har varit mitt andra hem sen mitten av högstadiet, och det kommer antagligen alltid att vara så. Även om jag måste släppa taget lite då och då för att få rätt på mitt liv, och mina prioriteringar.
Nu ska jag plugga lite, sen sova. För jag är trött. Kanske blir ett avsnitt prison break istället när jag tänker efter....
imorgon kommer min pusselbit, då blir allt bra igen <3
Kom till träningen och inte nog med att vi var typ en tredjedel så många som i tisdags, utan alla var bjässar på 90+ som tränar i kamplaget och tycker om att slakta folk. Typ. Inte en tjej till så långt ögat nådde. Vilket oftast inte gör sådär jättemycket. Jag funkar bra med killarna och vi har kul. Dessutom är det alltid lite mer av en accomplishment att ge killarna stryk på nåt sätt.
Fast just idag var jag inte sugen från början, eller på något slags humör för att slåss. Jag hade blivit glatt överraskad om vi hade kört kniv och batong tekniker halva passet och kata resten. Det var ungefär det jag kände för idag. Istället fick jag bo i mina benskydd/handskar och mitt tandskydd och bli slagpåse under två timmars tid. Det var sådär. Var nära tårar flera gånger, men jag orkade inte med all ångest som det skulle föra med sig när folk uppenbarligen tycker man är fjantig och tjej så jag bet ihop och stod ut. Det var ett ganska bra pass faktiskt. Och det var bra utformat, och pojkarna är snälla. Det är bara så frustrerande att man aldrig kan få vara bättre än dom. Allt som jag var bättre på har dom plockat bort, så nu känner jag mig fullständigt misslyckad varje gång jag försöker och har dessutom inte ens fått reda på om jag får testa i maj eller inte så det känns meningslöst att träna om det inte blir något. Då kan jag lika bra göra nåt som inte resulterar i blåmärken, smärta och tårar.
Ändå avgudar jag klubben, och alla människor. Det har varit mitt andra hem sen mitten av högstadiet, och det kommer antagligen alltid att vara så. Även om jag måste släppa taget lite då och då för att få rätt på mitt liv, och mina prioriteringar.
Nu ska jag plugga lite, sen sova. För jag är trött. Kanske blir ett avsnitt prison break istället när jag tänker efter....
imorgon kommer min pusselbit, då blir allt bra igen <3
Kommentarer
Trackback
